Utvalt

Landsbygden som projektstudium

Tänk om det fanns ett elixir som avslöjade hemligheten bakom ett lyckat landsbygdsprojekt. En droppe bara, och vips kunde vi se att alla människor är stöpta i exakt samma form, att naturen bara är en repetition av geografiska enheter, att avstånden mellan oss är exakt lika långa, och relationerna mellan oss går att förutse – och att vi har exakt samma tycke och smak allihop. Hur enkelt skulle inte allt vara om allt liknade ett excelark?

Eller tänk om det just är i olikheterna, mellan oss, och i geografin, kulturen och naturen, som gör att vi känner oss hemma på en plats eller i en grupp. Kanske är det just det oförutsägbara, icke-generella och olika som utgör landsbygdens kärna och själ, och att det är det som gör att vi som bor här trivs så ofantligt bra, och alltid längtar tillbaka.

För att lyckas med ett landsbygdsprojekt behövs mer än en övergripande plan, och det är vad LEADER-metoden har förstått och gjort till sin strategi. Strategin, som vi kan kalla för underifrånperspektiv, går ut på att bedömningen av projektets hållbarhet och utvecklingsmöjligheter görs av människor som bor i närområdet och har bred erfarenhet och djup kunskap om dess egenskaper. Metoden säkerställer därmed att pengarna som delas ut styrs av behovet på stället, istället för att pengarna styr behoven. 

 Skåne har idag beviljats 7 distinkta områden med var sin särprägel. Varje delområde samarbetar för att förena och bredda kunskap som har med just Skåne att göra, och likt ringar på vattnet görs samma arbete ihop med hela Sveriges totalt 48 områden, vidare ut över hela Europa. Föreställ dig mängden olika projekt som har handlagts, och hur många lokala planer och landsbygdsdrömmar som har realiserats under den tid som Leader har funnits. Och föreställ dig den sammanlänkade kraften som förmedlat sambanden, trots alla olikheterna. Det är hisnande mycket timmar och utvecklingspengar som har kommit landsbygden till del, trots alla hinder som strikt byråkrati kan ställa till med.

Men låt oss nu ta en titt på vad vår egen historia har att berätta. MittSkåne, navet mitt i kulturen och naturen, där mat och naturupplevelser har stått som gemensam nämnare under projektperioden 2014-2020.

Lokal omställning

Levande landsbygd, vad är det, om inte en grupp människor som strävar mot ett gemensamt mål? Målet, liksom människorna varierar lika mycket som platserna de föds på, och det är just det unika för varje plats och grupp som är det fina i kråksången eftersom skillnaderna är styrkan. Det är när vi möts som förändring kan ske, vi sätter upp frågor och ser olika mål, grupperar oss kring problem och arbetar kring verksamhetsplaner, för visst är det kring fikabordet som de flesta goda idéer uppstår. Under coronapandemin har många sådana viktiga möten fått stå tysta, och många projekt och samarbeten har därmed pausats. Med den snabba digitala omställningen har vi sett fördelar men även en del nackdelar, för vad är en datorskärm mot en riktigt kladdig fika ihop med andra människor. Ja, hur gör vi när vi har massor av vilja, men inga kan? Just nu pågår en stor social omvälvningsprocess där teknik ofta får ersätta fysiska möten, men använd som ett samlande redskap kan tekniken även hjälpa till att överbrygga hinder. För ett riktigt hållbart framtidsarbete krävs tid och eftertanke, vi måste ta många beslut och beakta många olika åsikter och vinklar innan vi når fram. Självständighet, stolthet och samverkan börjar med ett samtal, så genom att bjuda in för framtida möten skapas ett viktigt första steg till att bygga de relationer som utgör en levande landsbygd.

Det är med den lokala förmågan och behoven som utgångspunkt som vi tillsammans kan göra skillnad. Är du eller din bygd intresserad av att få till stånd en omställningscirkel finns det en enkel grafisk modell att använda sig av på Landsbygdsnätverkets hemsida. Verktyget är framtaget av omställningsnätverket, som är en förening som skall stödja lokala omställningsarbeten på landsbygden och grundién är att förena ett cirkulärt tänkande med hjälp av teknikens mer linjära. Den cirkulära modellen handlar om att tänka om, ta in och lära under tiden, för att utveckla både idén och gruppen och skapa dynamik. Den linjära modellen utgår från en specifik fråga och ett visst mål och passar när vi vill ge information och utföra mätningar. Tillsammans är dessa starka förmågor grunden för att bygga hållbara relationer och en resilient framtid. Om du har frågor och vill starta en cirkel och arbeta för bygdens framtid, tag kontakt med oss!

Markägande och turism

På frågan om hur man löser markägarfrågan, vem som har ansvaret, och vem som vinner på turism, finns det inga enkla svar. Lösningarna skiljer sig lika mycket som omgivningarnas förutsättningar, de lokala traditionerna, och naturen. Här har jag gjort ett försök att kortfattat redogöra för hur tre olika röster i frågan kan se ut, och som bygger på tre digitala föreläsningar om fiske- och naturturism som gavs i samband med förstudien Naturturism Rönne å och Ringsjöarna – en förstudie.

Dagens forskning om turism säger oss, att turistens roll har fått ett nytt fokus. Från att uppstå som fenomen under 1940-50-talet, har turism varit en inrättning med ett stort och övervägande fokus på kvantitet, gästnätter, gränser, omsättning och företagsamhet. Nu har en tydlig förskjutning mot mjuka värden och symbolvärden skett, och med ord som hälsa, identitet, varumärke, integration, inflyttning, lokal utveckling, samt regional utveckling. Sammantaget kan forskare se att turism över tid har blivit allt mer inriktad på efterfrågan, och att utbudet har fått skapa nya vägar för att anpassa sig. Med coronapandemin blev detta ännu tydligare, och efterfrågan på tystnad, skönhet, frihet, göra etiska och moraliska rätta val, vara delaktig, umgås med nära, kropp och hälsa, har satt sin prägel på hur, och varför människor väljer att flytta på sig. Det är här naturturismen kommer in.

De sociala nätverken har skyndat på utvecklingen, och kunskapen kring utbud och tillgängligheten har ökat på bred front. Informationsflödet har även skapat nya entreprenörer inom turism, som använder sociala medier på ett nytt och effektivt sätt att nå ut, och trendkänsligheten och fingertoppskänslan är stor. En svaghet som forskningen erkänner, är faktiskt hur stor potential det kan finnas i att ta tillvara på turistens beteendemönster. Många framgångsrika entreprenörer inom turism har gjort detta, och skräddarsyr sina utbud exakt efter vad kunderna efterfrågar och ser till att forma företaget därefter. Att på initialt stadium förutsäga prognoser, kontakta och bjuda in markägare för diskussion och göra ansvaret tydligt kan tråkiga bieffekter som slitage, bristande miljö- och kulturhänsyn, sopor och annat stanna på planeringsstadiet.

I Mörrum är ägardirektiven speciella, här ägs vattenrätten av statligt ägda Sveaskog, och markrättigheterna delas mellan ett femtiotal ägare. Varje år tecknas därför nya avtal mellan Mörrums turism, och markägaren, och denna diskussion är ett viktigt arbete som garanterar att värdet på såväl marken och fisket bibehålls. Intresset för Mörrumsån delas av olika turistfält. Vandrare, fiskare, campare och dagsturister har ofta olika preferenser och därför handlar en stor del av planeringsarbetet om att inventera och bena ut förutsättningar för att dessa skall kunna mötas på bästa sätt.

Ett företag som satsar på premieresor istället är Fish Your Dream. Inledningsvis kartlagger man kundpreferenserna och därefter kollas platser med exakt rätt förutsättningar upp, och med tanke på detta kan ägandeförhållandena variera stort. Kundkretsen är snäv, och betalar gärna extra för unika upplevelser, vilket gör att slitaget hålls på miniminivå och sophantering och transporter sköts på ett smidigt sätt, och med ett tydligt ansvar. På företagets tre olika destinationer håller man full koll på de exakta förutsättningar som turisten vill ha, samt markägarens behov och preferenser, och därför handlar ett servitut ofta om små områden, inte sällan ett tiotal meter. På så vis är diskussionen kring tillgången enkel, inbegriper ett fåtal och alla blir nöjda.

Inom alla former av naturturism är det en förutsättning att samarbetet med markägaren fungerar. Markavtal kan handla om att dela på vinster, få tillgång till fiskekort eller på annat sätt visa delaktighet som stärker det gemensamma – nämligen kärleken till just den platsen som avtalet gäller. Genom att diskutera servitut kan plötsligt nya värden synliggöras. Det kan handla om att bevara just precis det som redan finns på platsen, eller att vara uppmärksam på sådant som inte syns för ögat, som höga naturvärden, traditioner och kultur. På så vis delas mycket ny och gammal kunskap.

Mörrumsån, en fisketradition med särskilda ägardirektiv

Det har aldrig varit mer inne att vara ute, säger Ida Marie Rigoll som är platschef vid Mörrumsåns kronolaxfiske när hon berättar om hur hon ser på verksamheten och framtiden för naturturismen. Mörrumsån har genomgått stora förändringar på senare tid. I och med det pågående återställandet av stenbottnar, och rivningen av vandringshinder ser hon ett tydligt uppsving hos både fisketurism och binäringar, och särskilt under det gångna året. Intresset för fiske och naturturism håller på att breddas både till utbud och efterfrågan.

Med de statliga ägardirektiven vi har är bredden av besökare viktig, och vår mission är att tillgängliggöra fisket för så många som möjligt utan att fresta på naturresurserna. I Mörrumsåns fall är tillgången på fullmatad lax och havsöring historiskt belagd, vilket gör platsen unik och välkänd. Det har varit viktigt att behålla charmen och känslan av bygemenskap på platsen, dessutom har vi den stora fördelen tillgängligheten. Allt från forskarstationer, expertis och serviceanläggningar, butiker och guider finns på gångavstånd och tågen tar dig hit från alla världens hörn.

Just kommunikationerna i kombination med närheten på plats har skapat förutsättningar för olika turistfält att samlas här, vilket har gjort att lilla Svängsta kan ha service och inkomster året runt. Stränderna delas av ett femtiotal olika ägare, och lösningen har varit att varje år stämma av och teckna om kontrakten för servitut på strandrätterna. På så vis pågår en ständig dialog med alla inblandade. Tomtägaren är berättigad till ett personligt fiskekort, och detta ökar värdet på marken och intresset för fiskets centrala värden för orten bibehålls.

Vad vi har här är mycket speciellt, och även om vi har en tradition som går tillbaka till 1231, ser vi enbart fördelar med att riva vattenhinder och återställa natur. Laxfiske med fluga är en mycket miljömedveten kundkrets, och vårt engagemang för miljö och forskning är viktiga hörnstenar för att ta verksamheten in i framtiden.

44

Hållbar naturturism, fiske

Vilka förutsättningar är viktiga för en framgångsrik och hållbar fisketurism, och som gynnar lokal utveckling?

Per Jobs är kompositören som sadlade om till att bli entreprenör inom fisketurismen, och på så vis kom hans främsta hobby att bli levebröd för både honom och många fler. – En väl förvaltad och förädlad resurs kan skapa lokal utveckling, säger Per och här är några av hans tips:

Ställ alltid frågor under resan.

1. Har vi gjort läxan? kunskap om kundkrets och lokala förutsättningar är allt. Inventera!

2. Finns marknaden? Inventera målgruppen, vem vill betala för produkten? Vill vi verkligen ha den kunden? Varför gör vi detta? Vilken målgrupp gynnar omgivning, lokalbefolkning och oss?

3. Har vi det som krävs?

4. Skadar produkten så litet som möjligt? mängden turism och ökat tryck skapar slitage, ett tips är att utkristallisera exakt vad som är unikt med platsen och sälja paketresor till rätt målgrupp. En premieprodukt kan vara lösningen på många problem, och ger ringar på vattnet genom lokala binäringar, är lätthanterlig i sitt mindre omfång och skapar fler olika arbetstillfällen. Målet är alltid att ha heltidsanställda från orten.

5. Är produkten autentisk och ”vi”, kan vi stå för produkten, skapar den stolthet, är den unik?

Hållbarhet innebär:

1. Ett selektivt fiske, flexibelt och en population som måste tåla uttag!

2. Gott samarbete och pågående dialog med myndigheter, lokala underleverantörer och markägare.

3 Alltid ha naturens bästa för ögat.

4. Fiskevård.

5. Ungdomsprojekt.

6. Energibesparing, vara a jour med ny teknik.

7. Socialt engagemang.

Fisken är en resurs som i rätt paketerad utgåva, med uppriktiga hållbarhetsaspekter och lokalt samarbete utöver kärnverksamheten, kan vara bidragande till hela bygdens utkomst. Jag ser Rönne å som en plats med stora möjligheter. Kolla upp vilka områden som är lämpliga och var tydlig med vem som gör vad. Ett gott samarbete över gränserna är A och O för ett hållbart projekt.

Mossigt

Det finns en stor mängd arter som ingår i det vi kallar biologisk mångfald, som de flesta av oss kanske inte tänker så mycket på vid första anblicken. Mossor, t.ex behandlas ofta styvmoderligt när landområden projekteras och står inför stora omvälvningar, och den nomenklatura som behandlar förlust av biologisk mångfald handlar i första hand sådant som direkt påverkar människan, som mat och energi. Hur ligger det till med mossorna? Jag har frågat Torbjörn Tyler, som är museiintendent vid biologiska institutionen i Lund och forskar om kärlväxter och mossor. När han och familjen bosatte sig i Höör var det för närheten till både fritidshuset i nö Skåne, som möjligheten att ta sig till arbetet i Lund. -Idag pendlar jag både med cykel och tåg, cyklar gör jag på två timmar och jag slipper både körkort och bil.

Precis som vår hud, är mossorna så självklara att vi gärna bortser från dem. Vitmossan, (som inte är vit utan grön och kan växla färg beroende på underlaget och solen) utgör grunden för våra stora mossmarker och torvmossarna, och utgör en stor kolinlagringskälla. Så även om vi inte direkt tänker på mossor som nyttiga, eftersom de inte direkt pollineras eller gör sig påminda i färger och storlek, så utgör de en inte oäven del av vår historia och framtid. Gamla torvtäkter bidrar idag till viktig forskning kring pollen- och klimatanalyser.

Visst vore det roligt om Skånes torvtäkter lyftes upp ur sin dvala och fick en mer synlig del av det skånska kulturarvet. Som museum kan de lära oss mycket om vår historia och vart vi är på väg, samtidigt är de rika skådarplatser för såväl ovanliga fåglar, djur och specifika växter. Miljön på en torvmosse är dessutom alldeles underbart vacker, här samsas både forntid och framtid på ett tidlöst sätt!

Naturturism

Enligt ny forskning om turism ligger naturturism bra till idag. Efterfrågan på resmål inom landets gränser har ökat, och med viss försiktighet går det att peka på några trender, tips och framgångsnycklar för dig som är intresserad av att utveckla och verka inom turism. Nedan kommer en kortfattad redogörelse för hur forskningen ser på framtiden:

Först av allt, lägg alltid fokus på efterfrågan. Ofta är det som besökaren vill ha just det du sitter på. Lokala traditioner, mat, dryck, omgivningar och natur, kultur och djur är hett efterfrågat i de nya resemönster som har uppstått, inte bara p.g.a. pandemin. Mycket talar för ett fortsatt fokus på hållbarhet, såväl ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Många mindre destinationer har tagit fart, gärna resmål som har kunnat ställa upp med kort varsel och med ett fokus på hälsa, välmående och utomhusaktiviteter.

”Bleisure-travel” nämns som ett uppseglande form av turism, där det erbjuds en kombination av arbete och aktiv fritid, gärna ihop med familj, vänner eller klubben. Gemenskap och social samvaro är en bristvara, och paketresor med fokus på små grupper, gärna med tidsbegränsade evenemang eller aktiviteter är vinnande koncept.

Bland de framgångsfaktorer som nämns, och för att kunna nå upp till detta, är följande: Företag och kommuner som har en långsiktig plan och strategi, kan ta hänsyn till snabba förändringar, har nätverk som samarbetar och samordnar, är kunskapsdrivna och alltid involverar kunden i besluten. Vad som krävs är rätt stödfunktioner, tydliga roller och ansvar hos avsändaren. Guider, digitala hjälpmedel och funktioner som förenklar och gör det roligt att hitta service, mat, natur, kultur, och sängplatser kan både utveckla nya företag och stärka befintliga.

Och sist, men inte minst – var stolt över det unika som vi har i Mittskåne, och presentera det på silverfat!

källa: Robert Pettersson, turistforskare och anställd verksamhetsledare vid Etour

Rönne å-projektet (2)

Idag har vi träffat Kornelia Johansson som är landsbygdsutvecklare med examen från SLU. Kornelia ser Rönne å och Ringsjöarna som en självklar fiskedestination, och sedan förra sommaren leder hon Leaderprojektet Naturturism Rönne å och Ringsjön- en förstudie. Projektägare är Ängelholms kommun, och projektet handlar om att kartlägga tänkbara platser för fiske och naturliv längs ån.

Genom sex workshops, en för varje kommun som deltar i studien, kan du som är intresserad, har idéer eller tankar kring Rönne å och Ringsjön som fiske- och naturturistdestination, eller bor i närheten, göra dig hörd. På så vis kan du bidra till ett starkt underlag för en framtida naturturism med fisken och vattenlivet som förtecken. – Vi ska ta reda på hur vi på bästa vis kan skapa förutsättningar för att göra Rönne å och Ringsjöarna till ett område dit turister söker sig. Det kan handla om att undersöka biologiska förutsättningar, peka ut konkreta platser som passar, ge förslag till helhetsupplevelser med boende och mat.

– Studien skall vara färdig i mars 2022, och det finns goda förutsättningar för att knyta band och bygga goda relationer, sondera terrängen, och nå ut längs hela flödet, säger Kornelia.

På måndag den 25 går första workshopen av stapeln. ”Forskarperspektivet: turismens grunder och framtida utveckling inom naturturism” hålls av Robert Petttersson, Etour. Sista anmälningsdag är i morgon och det gör du på kommunernas hemsidor eller här på Facebook. Sök efter Naturturism Rönne å.

Rönne å, ett projekt i två delar (1)

Det är en vacker vinterdag i januari, och solen glittrar i Mölledammen i Stockamöllan där en strömstare stolt visar upp sitt vita skjortbröst. MittSkåne har stämt träff med Tord Andersson, Klippans miljöstrateg, för att prata om vatten och Rönne å. Tord som är bosatt i Stehag, tycker det är kul att få visa vattnet på hemmaplan, för annars brukar han resa land och rike runt och berätta om det stora projektet som både fått miljöpris och åtskilliga spaltmetrar och tidningsrubriker. Rönne å-projektet är inte bara stort för Klippan, utan kommer att påverka alla kommuner som berörs av Rönne ås framfart, från Ängelholm till Hörby.

För att laxen ska kunna nå Ringsjöarna måste den kunna jobba sig uppströms längs Rönne å, där den även leker och fortplantar sig. Sedan mitten av 1900-talet har inte mindre än tre dammar, alla belägna i Klippan, hindrat lax, ål och öring från att fritt utföra denna vandring, och därför har fisk blivit transporterad eller nyplanterad i dammar längs vägen. – Startskottet för projektet var när Skånska Energi för ett år sedan fick krav på sig att bygga galler i kraftverken så att nedåtvandrande fisk skulle kunna komma igenom. Men det skulle kosta dem 8-10 miljoner att genomföra, säger Tord Andersson som såg potentialen i problemet och uppmärksammade istället hur miljövård och turism kunde samarbeta. – Tänk er fria forsar igen, vilken spektakulär syn, och hur ovanlig för Skåne idag! Genom ett brett anslag, som engagerat forskare, privat näringsliv, ideella föreningar och kommuner, däribland MittSkånes tre, startades 2019 Rönne å-projektet, som går ut på riva kraftverksdammarna och därmed frigöra nya ytor och släppa fisken fri. 2020 fick projektet ett viktigt miljöpris av Naturvårdsverket, samma år säkrades större delen av finansieringen med hjälp av kommuner, ideella föreningar och EU, och sen var det i princip bara att tuta och köra… eller gå ål in, som en tidning skrev.

…nå, som vi alla kan förstå, så finns det utöver kraftverken en hel del andra hinder i vägen, inte minst finansiering och administration för att slutligen få ett godkännande hos yttersta instans vid Mark- och miljödomstolen. Om allt även i fortsättningen går enligt planen, kommer en säker utrivning av dammarna vara i gång redan 2022. I och med detta inleds en ny era för både naturturismen och fisken längs hela Rönne ås flöde. Visst är det toppen med individer som vågar gå mot strömmen, och då menar vi inte bara laxen. Tack vare ett projekt som detta kommer vi i Mittskåne att se fram emot många bidragande projekt och etableringar i framtiden, eftersom fisken inte känner gränser och samarbete ger ringar på vattnet. 

En vanligt förekommande fråga är om flödet påverkas uppströms när kraftverksdammarna rivs nedströms, och svaret är ett klart nej. Flödet påverkas alltså inte, förutom för fisken.

Ett ord på vägen

Med pandemin och restriktionerna har vi fått se ett efterlängtat intresse för svenska grödor och jordbruksprodukter, vi har ställt om till digitala möten som blivit både effektivare och snabbare, och miljön har på många håll blivit märkbart bättre. Aldrig tidigare har så många vandrat i närnaturen. Men det finns, som alltid, en baksida på myntet.

Kontoret vill uppmärksamma en yrkesgrupp som löper hög risk för utanförskap och utbrändhet och som lever under enorm press nu, och det är våra lantbrukare. Självständig, naturnära, och med en hög känsla av samhällsnytta, är självbilden hos lantbrukare att man stolt skall klara sig på egen hand. Dessutom lever och arbetar många i sviterna av torkan 2018. Pressen under pandemin har för många inneburit dubbelt arbete och utebliven social kontakt, när de livgivande samtalen med intresseföreningar och byaföreningarnas möten har fått ställas in och diskussionerna som annars har kunnat skingra bekymmer har försvunnit.

Det är fantastiskt att se hur våra svenska grödor och produkter har fått uppmärksamhet under pandemiåret 2020, men det finns som sagt även en baksida som vi måste lära oss att tala mer öppet om. Det psykiska måendet hos lantbrukare har försämrats och många har gått in i väggen eller löper stor risk att göra det, med konsekvenser som är omöjliga att överblicka. Vi vet att bönders mående är viktig för ett hållbart samhälle, så för allas bästa – dröj inte med att ta kontakt. Tag det där samtalet som du går och funderar på, det finns alltid någon som lyssnar, och alltid någon som behöver höra just din röst. Beslutet kan vara avgörande för en familj, en granne, en kollega, en vän, och för hela byns framtid.

Vi är några dagar från den mörkaste tiden på året och många av oss är nu både tröttare och dystrare till sinnet än vanligt. Särskilt när vi nu närmar oss alla högtiderna som påminner om gemenskap, närhet, och hur mycket vi saknar våra nära och kära. Ett ord på vägen idag är att skänkt tid är den dyraste gåvan, och att vi är ett telefonsamtal från att smitta varandra med glädje. Var rädda om varandra!

Östra Sallerup

Ungefär mitt i det mittskånska småbrutna odlingslandskapet, med sina typiska stenrösen och lätt kuperade beteshagar, ligger Östra Sallerup. Platsen har på grund av sitt centrala läge länge varit scen för viktiga strategiska anläggningar, här restes redan under 1100-talet en stenkyrka, och under 1600-talets mitt var en av de svenska skvadronerna belagd här. Ryttmästaren var på tidstypiskt vis inhyst i en av byns stora fyrlängade gårdar och kom därför att kallas Ryttmästargården. Bygden har varit bebodd sedan fornhistorisk tid. Klackabacken är en större gravhög från bronsåldern som ligger naturskönt vid ett mindre vattendrag alldeles intill. Höjden har använts vid olika tillfällen genom generationerna.

Det som ändå ger Östra Sallerup den där litet extra stjärnglansen, är 1600-talsparken, som är en av de få kvarvarande renässansstilsparkerna i norra Europa. Parken uppstod ca 1680 och berättar om en tid med politiska slitningar, tillhörighet och lojalitet. För gemene man var det den närmaste omgivningen och familjen som gav trygghet och hemhörighet, och Skåne hade som dansk region länge varit självständig och stod under egen lag, nordens äldsta. Under freden i Roskilde uppstod plötsligt konflikter som ställde mycket på ända, och mitt i denna röra uppför en dansk präst vid namn Jöns Henriksson (Jens Henriksen) denna märkliga park. Det har investerats ett enormt arbete och stor materialåtgång i en hyllning till den svenske kungen, Carl XI, och platsen var så storslagen att den inte gick att förbise. Likt alla riktigt spännande historiska verk omges platsen av ett lika stort mått av mystik som skönhet, och i prästens park samlas de båda i fysisk form. Som vi vet har kärt barn många namn, och parken har gått under många olika tillmälen. För att kunna förstå parkens tillkomst och framtid krävs litet kunskap, och varje söndag under sommarsäsongen maj-oktober utgår från kulturhuset en guidad vandring hit. Det finns såklart mycket att veta, en hel del kan du även finna på nätet. Parken står öppen hela året och kostar absolut inget alls att besöka, mer än din tid. Tänk på att du träder på historisk mark, och att den är privat.

Parken är en utmärkt plats för en trevlig fikastund, så passa på att proviantera i Önneköp som ligger alldeles intill. Och eftersom vädret ännu är milt och fortfarande passar för cykelturer, varför inte göra en heldag med tur till Sniberups fälad och riktigt känna hur det mittskånska landskapen ännu idag lever i en historisk kontext som spänner från medeltid till nutid.

Har du frågor, kontakta Eva Grip som förestår kulturvandringarna, eller föreningen Jöns Henrikssons Minne.

http://www.karlxistenar.se/