Under två dagar har vårt lokalkontor MittSkåne Utveckling tillsammans med styrelsen, LAG, haft möjlighet att träffas och diskutera aktuella frågor kring landsbygdsutveckling och dess framtid. Virtuella möten i all ära, men visst är det skönt att under samlade och sorterade former kunna känna in reaktionerna och känslorna kring frågorna som ställs. En viktig sak som har kommit ur pandemitiden är just hur man kan använda digitala tekniker på bästa sätt, men även upptäckten av gränserna som kommer ur desamma. Att humor och ironi är sådant som helst bör hållas utanför chattrummet vet flertalet redan sedan gammalt, men att nyskapande och kreativa idéer i så stor grad faller bort i den strikta dagordningen som brukar prägla virtuella möten är nog en ganska ny upptäckt. Kombinationen är som vanligt den bästa. Vid det här laget har vi vant oss vid att hålla säkerhetsavstånd så det känns inte märkligt att sitta omlott och att sprida ut oss i bussen eller på restaurangen längre. Ibland kan det faktiskt kännas riktigt skönt att slippa ursäkta sig för handväskan och den bylsiga vinterjackan som ockuperar platsen bredvid.
Under gårdagens tur till Näsum tittade vi på ortens metod för platsutveckling, en metod som har visat sig ge ringar på vattnet. Malin Wildt-Persson är anlitad processledare med stor bredd inom utvecklingsarbeten, och hon är personligen fast förankrad i byn. Utvecklingsarbetet startade som en förstudie, som bekostades med LEADER-stöd, där bl.a Näsums specifika förutsättningar, behov och möjligheter till utveckling formulerades. Efter att en lokal ekonomisk analys, (LEA) tagits fram, visade det sig att byns behov inte var av det slag som man vanligen brukar förknippa landsbygd med, utan här fanns redan bank, skola, affärer, restauranger och goda kommunikationer. Näsum hade det redan för bra, åtminstone enligt statistiken… Näsums problem bestod istället i bristen på nybyggda hus och därför hade befolkningstillväxten i princip avstannat. Efter denna insikt kunde Näsum sakta men säkert vila ryggen på ett stärkt självförtroende, och nu startar en ny fas i det identitetsbyggande som behövs för att kunna samordna och arbeta mot ett gemensamt mål. Det anordnades grupper, planerades träffar och evenemang, och under tiden och på vägen stärktes både skolan och bygemenskapen. Idag har allt ideellt arbete kring det formulerade målet inte bara resulterat i flera nya realiserade projekt utan även en stark och stolt lokalkänsla.
Inom landsbygdsutveckling talar vi ofta om underifrånperspektivet, och framhåller det som unikt med LEADER-metoden. Det är i det nära samarbetet mellan boende och verkande som man finner behoven och kraven som passar för bygdens utveckling. Dessa behov och krav ser lika olika ut, och är lika varierande och specifika som omgivningarna. Det är när frågan kring behov och krav formuleras och diskuteras av de som bor och verkar, som framgångsrika och hållbara projekt för en rik och levande landsbygd uppstår.
Inom landsbygdsutvecklingsarbetet brukar vi även slänga oss med uttryck och förkortningar som förtydligar och avgränsar vad det är vi gör- och här kommer några som kan vara kul att känna till:
HOT: en yttre hotbild, som nedläggningshot eller kris är en enande faktor som ibland behövs för att samarbeta i gemenskap.
KROK: Hur ett engagemang fångas upp och får fler att haka på är oerhört viktigt för att ett projekt inte ska rinna ut i sanden. I ett hållbart utvecklingsprogram ligger alltid tanken på att projektet skall stå på egna ben, och antingen växa eller vara inspiratör och inkubator till fler projekt som gynnar bygden eller byn.
LOK: Dragande personer med starkt engagemang är både en svaghet och styrka inom landsbygdsutveckling. Utan engagerade individer blir det inget av, men sårbarheten är samtidigt hög. I strävan mot ett hållbart landsbygdsprojekt har Näsum skapat en modell där styrelsemedlemmar successivt byts ut efter en viss tid, vilket har gjort att ingen har tröttnat. Dessa ”gamla gamar” har därefter kunnat inlemmas i andra aktioner, och på så vis har både kunskap och erfarenhet kunnat komma till användning. Metodens sociala vinster är ytterligare en svårslagen aspekt, men lika svår att mäta.
KORV: Ja, det är vad det låter. Vikten av korv och fika bör aldrig underskattas i landsbygdssammanhang. Att mötas under trevliga former är bästa sättet att umgås och byta erfarenheter på. Det är ju under grillaftnarna som många fördomar kommer på skam, och där nya oväntade bekantskaper knyts, kort sagt sådant som kan ge ännu fler ringar på vattnet.