Utvalt

Landsbygden som projektstudium

Tänk om det fanns ett elixir som avslöjade hemligheten bakom ett lyckat landsbygdsprojekt. En droppe bara, och vips kunde vi se att alla människor är stöpta i exakt samma form, att naturen bara är en repetition av geografiska enheter, att avstånden mellan oss är exakt lika långa, och relationerna mellan oss går att förutse – och att vi har exakt samma tycke och smak allihop. Hur enkelt skulle inte allt vara om allt liknade ett excelark?

Eller tänk om det just är i olikheterna, mellan oss, och i geografin, kulturen och naturen, som gör att vi känner oss hemma på en plats eller i en grupp. Kanske är det just det oförutsägbara, icke-generella och olika som utgör landsbygdens kärna och själ, och att det är det som gör att vi som bor här trivs så ofantligt bra, och alltid längtar tillbaka.

För att lyckas med ett landsbygdsprojekt behövs mer än en övergripande plan, och det är vad LEADER-metoden har förstått och gjort till sin strategi. Strategin, som vi kan kalla för underifrånperspektiv, går ut på att bedömningen av projektets hållbarhet och utvecklingsmöjligheter görs av människor som bor i närområdet och har bred erfarenhet och djup kunskap om dess egenskaper. Metoden säkerställer därmed att pengarna som delas ut styrs av behovet på stället, istället för att pengarna styr behoven. 

 Skåne har idag beviljats 7 distinkta områden med var sin särprägel. Varje delområde samarbetar för att förena och bredda kunskap som har med just Skåne att göra, och likt ringar på vattnet görs samma arbete ihop med hela Sveriges totalt 48 områden, vidare ut över hela Europa. Föreställ dig mängden olika projekt som har handlagts, och hur många lokala planer och landsbygdsdrömmar som har realiserats under den tid som Leader har funnits. Och föreställ dig den sammanlänkade kraften som förmedlat sambanden, trots alla olikheterna. Det är hisnande mycket timmar och utvecklingspengar som har kommit landsbygden till del, trots alla hinder som strikt byråkrati kan ställa till med.

Men låt oss nu ta en titt på vad vår egen historia har att berätta. MittSkåne, navet mitt i kulturen och naturen, där mat och naturupplevelser har stått som gemensam nämnare under projektperioden 2014-2020.

Jätteträd

Nu går det att finna sommarkantareller och champinjoner ute i skogarna och hagarna, och som alla vet kan man inte avslöja sina ställen eftersom magin då lätt försvinner. Magiska platser beror på olika sammanhang, såsom historiska, kulturella, biologiska eller rituella. Dessa platser har ofta varit bebodda under lång tid, och av orsaker som har med platsens specifika egenskaper att göra. Det är även här som det grövsta trädet växer.

I Mittskåne växer många säregna träd, en del av dessa finner du ganska enkelt eftersom vi av kulturhistoriska skäl gärna har ringat in dem på kartor och utmärkt dem med skyltar och bakom kedjor. Hit har vi vallfärdat och platsernas namn är kända sedan generationer. Slottsparker, gamla begravningsplatser och kyrkoruiner, men även utmarker och inägor, har fått förbli relativt orörda av tidens tand. Det är på dessa platser där du främst bör leta om du vill besöka ett magiskt träd. Men det växer faktiskt riktiga jättar även på platser som inte är lika uppenbara, och därför svårare att ta sig till. Ibland krävs det både karta och GPS, och att hitta hit blir då som en uppenbarelse i sig. Verkligen som att finna skatten vid regnbågens slut.

I Tjörnarp bor Magnus Billqvist, en av de kunniga författarna till boken ”Skånska Jätteträd” som gavs ut året efter stormen Gudruns härjningar. 2003 var därför startpunkten för ett bredare folkligt intresse för levande kulturminnen, vilket Magnus är väldigt glad över. Hans finaste tips är inte det största trädet, utan ett träd som han har fått en särskild relation till genom åren. Som hängiven bokläsare är det inte svårt att se Radagast i Sagan om ringen sitta här vid sin ek vid Lillasäte, säger Magnus och klappar om sin jätte. På platsen där en grov gren nyligen har suttit surrar upprörda bålgetingar runt och letar efter sitt bo. Nedanför ligger resterna av bålgetingboet, och grenen, där löven fortfarande sitter kvar.

Jättarna, som under så lång tid givit skydd, skugga och tröst, ställer nu krav på oss. Dessa enorma, levande fornminnen reser sig ur jorden och påminner om att även en jätte behöver omsorg, och att inget är för evigt. Memento mori, fast på riktigt.

Ung i Skåne

Just nu pågår ett samarbetsprojekt mellan ung i MittSkåne och Leader Sydöst där sju unga landsbygdsbor i åldrarna 16–25 år har fått i uppdrag att sommarjobba som lokala influencers. Arbetet består i att via Instagram skildra sin vardag på landsbygden, och vi som vill kan få följa dem under deras arbete och fritid.

Coronasommaren har slagit hårt mot flera näringar under året som har gått, kanske hårdast ändå har den påverkat unga människors möjligheter till arbete och i förlängningen känslan att påverka sin livssituation. Projektet syftar både till att ge några ungdomar chansen till ett sommarjobb, men dessutom vill vi visa att ungdomar har en röst som räknas, och att den rösten är lika mångsidig som det finns individer på landsbygden.

Följ med på #ungiskåne

Ester Blenda på Skarhult

Den 13 juni invigdes den utökade och framgångsrika utställningen om Ester Blenda Nordström på Skarhults slott. Fatima Bremmer, författare och Anna Hylander, filmskapare tillsammans med vår initiativtagare och duktiga producent Alexandra von Schwerin höll ett invigningstal under junis hårda kastvindar.

Väl inne i utställningen i ladan var det lugnt och ordentligt, gästerna får nu, tack vare coronans framfart, extra mycket luft och plats för att begrunda alla de objekt och stories om Ester Blendas fantastiska och stormiga liv. En utställning som denna ligger helt rätt i tiden, både vad gäller berättelsens innehåll och utställningens form. Rekommenderas mycket starkt, inte minst för ett återseende!

Kulturstråkets cykelleder

Vi har testat en av cykellederna som förbinder småbyar som Kölleröd och Önneköp, och är en fortsättning på ett byautvecklingsprogram kallat Kulturstråket. Eva Grip, som även är initiativtagare till cykeluthyrningsprogrammet berättar att meningen är att vi vill visa omvärlden den levande landsbygd som präglar våra mittskånska nejder, och som vi är så stolta över att få förvalta. Du startar i Önneköp lanthandel, där det finns cyklar att hyra över dagen och möjlighet att förbeställa en picknickkorg som skräddarsys efter just dina älsklingsbehov.

Under resan, som givetvis också lämpar sig för vandrare, tar vi oss igenom små samhällen och landskap präglade av självhushållningstiden. Kvarndammar, brydestugor, grisavångar och gåsadammar kantar ett småbrutet mosaiklandskap, där enefälader och stengärden fram tills nyligen ännu slogs med lie. De små jordlotterna ligger nerbäddade i en lätt kuperad terräng, omväxlande cyklar vi genom skuggiga skogspartier och hela tiden känns det som att cykla i utförsbacke medan en ljum sommarvind leker med hår och hud. Detta är en perfekt kortsemester över dagen ihop med familjen, eller på tu man hand. Passa på att doppa fötterna och ligg i vägrenen en stund, och njut av sommarens alla ljud och dofter!

Vulkanmark

Om man vill uppleva något riktigt exklusivt och mittskånskt måste det vara våra vulkaner. De uppstod för 190-110 miljoner år sedan, under Jura och Krita, när jorden såg väldigt annorlunda ut i jämförelse med idag. Det mittskånska landskapet formades i kampen mellan två enorma landmassor, och består av en förhållandevis tunn jordskorpa som har härjats av vulkanutbrott och kraftiga jordskalv.

Jordmånen som uppstod lämpade sig för en artrik flora med vackra ädellövskogar som idag klättrar på, och breder ut sig, mellan höjderna. Eftersom marken är kuperad och svårbearbetad har Mittskåne ännu en lundvegetation som passar för bete, och storskalig mänsklig aktivitet gör sig mest påmind i form av granplantage. De vackraste platserna går att besöka, och du hittar dem enkelt när du söker på nätet. Runt Dagstorpssjön i Frostavallen är i princip allt du ser en konsekvens av vulkanernas härjningar, här finns rester av minst tre vulkaner, och alla är möjliga att bestiga

Isa Billingegris

Utanför Billinge i Eslövs kommun bor Isa tillsammans med familjen och tre linderödssvin. Isa är uppvuxen i en lantbrukarmiljö i Hörby, och utbildade sig till beteendevetare. Hon kom snart att sakna närheten till djuren, och beslutade sig för att skaffa en gård igen. Idag är familjen i det närmaste självförsörjande. Så ofta hon kan umgås hon med sina grisar, de ger lugn i själen och en roligare vardag, särskilt ihop med barnen.

Grisar är raka kommunikatörer, de vet vad de behöver och älskar att njuta av tillvaron, vi har massor att lära av dem. Bara genom att få sitta i närheten av dem sjunker pulsen och vi blir genast glada och lugna, de är helt enkelt perfekta sällskapsdjur. Ja, riktiga kelgrisar är de, säger Isa och kliar sin äldsta sugga som sluter ögonen och frustar nöjt. Man kan verkligen se hur gott hon tycker det är, ett brett leende sprider sig bakom allt det gröna på marken. Att få se sina djur njuta såhär är det bästa liv en människa kan ha. Men att hålla sig med grisar kräver sin person och plats. Det är mycket arbete kring kost och vatten, och särskilt vintertid, men i gengäld får vi trivsel, perfekt bearbetad mark och gödsel till våra odlingar. Grisar äter allt som vi vill bli av med, som svinmålla, nässlor och kirskål, för att inte glömma köksresterna. Och de älskar att få ta sig ett gyttjebad när solen gassar.

Här hemma låter vi grisarna omväxlande gå mellan olika tegar. Marken lämpar sig perfekt för djuren och har kvar sin gamla stengärdade småskaliga indelning med vattendrag, lummiga träddungar av hassel, bok och ek. När vi letade efter ett nytt hem lät vi grisarnas krav avgöra, och det är vi dem evigt tacksamma för. Det är så himla vackert här eftersom den magra och steniga marken aldrig lämpat sig för exploatering, och därför ser det ut som det har gjort i över 200 år.

Linderödssvinet är, som namnet antyder, en lokal mellanskånsk lantras. Inom husdjurskategorin är begreppet lantras en ras som har funnits mycket länge i ett visst område. Genetiskt är lantrasen mycket hälsosam och anpassad till den speciella livsmiljö där de levt och lever. Det är viktigt att hålla gensammansättningen så bred som möjligt för att bibehålla en tålig och hållbar ras, något som kommer att bli allt viktigare i framtiden.

  • Vi är i en tid där vi blir alltmer medvetna om samhällets sårbarhet. Vår självförsörjningsgrad är låg och vår livsmedelsproduktion är resurskrävande. Lantraserna är i ljuset av detta modernare än någonsin, med förutsättningar att ge mycket för lite i ett lokalt sammanhang. Och med alla gener intakta går det att hålla djur på ett etiskt juste sätt, utomhus med utlopp för alla naturliga behov.

Heja Linderödaren!

Vill du veta mer, eller kanske du funderar på att ha en sommargris som bearbetar din mark till nästa säsong? Kontakta gärna Isa för information och utbildning, du når henne via Instagram isabillingegris.

Om du har frågor kring rasen kontakta gärna föreningen landtsvinet: http://www.landtsvinet.se

Lanthandlare

Något som blir uppenbart under en kris är hur viktigt det är med närhet till sådant som måste ske ofta, som vår mathållning, skola, post och apotek. Under coronakarantänen har det visat sig att vi är villiga att betala litet mer för närheten och bland matvarubutiker som har gått framåt utmärker sig särskilt de lokala butikerna, Lanthandlarna. Ett strålande exempel är Killhult som ökat sin omsättning med hela 30%.

Den sociala samvaron, som är en allt viktigare komponent inom handel, är idag en affärsidé under utveckling och kallas Sociala butiker. Lanthandlare som är allround och anpassar sig för ortens speciella behov kombinerar andra verksamheter än kärnverksamheten. Kombinationen post/apotek/systembolag känner vi till sedan en tid, men nu ser vi att även soppkök, grillaftnar och läshörnor med lokala konstutställningar har blivit en trend. Det finns ett tydligt och växande intresse för lokala serviceinitiativ med starka band till lokalprodukter och lokala producenter. Allt detta ligger i botten för en hållbar handel utifrån lokal företagssamverkan, en avgörande faktor för att familjer och företag skall trivas på landsbygden.

Kanske just du sitter och funderar på att starta lanthandel i någon av mittskånes mindre byar, som exempelvis Snogeröd, Norra Rörum, Tjörnarp, Billinge eller Stockamöllan. Kanske vill du arbeta för att behålla en befintlig butik, och behöver sparringpartners för att dela erfarenheter eller få goda råd?

Ett nätverk som gör att du slipper känna dig ensam i uppstart och drift är Coompanion, en kooperativ näringsutvecklare som verkar där behovet finns och arbetar med kostnadsfri rådgivning som affärsidé och med skräddarsydda lösningar. Eftersom inget samhälle är det andra likt.

Kontakta oss, vi hjälper dig.

En studieresa till Falkenberg

Varumärket landsbyggare heter Lev din dröm på halländska. Igår gjorde kontoret ihop med en grupp mittskånska landsbygdsutvecklare från våra tre sektorer en sedan länge efterfrågad resa till Falkenberg. Vi ville få en närbild av det landsbygdsprojekt kring boende som har fått mycket medialt fokus på sistone. Region Halland har ihop med kommunerna satsat på landsbygdsutveckling utifrån ett näringslivsperspektiv och har idag en god utvecklad infrastruktur, vilket har skapat goda förutsättningar för snabb nyetablering. Det behövdes dock en attitydförändring i de regioner som ligger utanför det traditionellt attraktiva kustområdet.

Karin och Jennifer var båda landsbygdsutvecklare på Falkenbergs kommun när de fann varandra som vänner och kollegor. Båda hade byggt sin drömtillvaro på landet och utifrån en plats som de älskade, och båda hade surnat på bilden av landsbygden som ett trist och innehållslöst problem. Om de kunde, så måste det väl finnas fler. Det var så projektet ”Lev din Dröm” startade. Genom ett vykortsutskick med personligt tilltal lyckades man skaka fram 3000 obebodda hus med vatten och avlopp. Samtidigt kom berättelserna om bygden och invånarna, och plötsligt satt de med ett stort nätverk av både kunnigt och villigt folk ute på landet. Många såg potentialen och ville hjälpa till.

På kort tid lyckades de vända på den slitna bilden av landsbygden till en plats för trendkänsliga, kunniga och energiska nybyggare. Landsbygden är en plats som både ställer krav och ger igen, och du måste vara villig att arbeta hårt för din dröm. Men i gengäld vinns värden som vänskap, gemenskap, frihet, närhet till sådant som skolan, intressena, yrket, djuren och naturen, och naturligtvis – skönheten.

Berättelsen om människorna ger en vision som ytterst handlar om trivsel. Gemensamt är individens kärlek till den plats som hon har valt ut, och att det har varit platsen som har bestämt sysslan – inte tvärtom. Därefter har människor sett möjligheter och fyllt i med den kunskap som har behövts. I Slöinge fanns den yrkesstolte tysken som startade gårdscharkuteri på ortens äldsta gård, sen kom göteborgaren som skapade ett kafferosteri med trädgårdscafé i det vackra huset som familjen blixförälskade sig i, och karriäristen som hittade det lilla, lilla drömtorpet och startade om som stenugnsbagare i det gamla uthuset. Alla är nöjda, alla lever sin unika dröm, som flätas ihop på de mest oförutsägbara vis och bildar det vi kallar gemenskap.

Det jag tar med mig hem var lek- och kamratandan, och glädjen över att forma sin egen värld och att få arbeta utifrån sina bästa förutsättningar. Begränsningar är inte nödvändigtvis en negativ sak utan kan ge precis de ramar man behöver för att känna sig riktigt lycklig och lyckad. Bilden av det tomma huset ute på en öde landsbygd långt ifrån ära och redlighet lever bara hos tabloidpressen.

Landsbyggare

Ett nytt begrepp som är i omsving just nu är Landsbyggare. Ordet har sitt ursprung i Leader Höga kusten, som med vackra filmer och foton vill öka förståelsen för hur det är att bo och vara verksam på landet, och samtidigt höja lantisens status. Det är på tiden att något sådant skall hända, när miljö och hållbarhet står på så gott som alla partiers agenda. Födoämnen hanteras som värdefulla igen, efter väldigt många år av slit och slängmentalitet. Och vi tittar på alternativa boenden, renoverar och återbrukar både våra kläder, hem och husgeråd. Billigt är inte längre förknippat med något av sämre kvalitet, utan tvärtom kan det som kostar mindre ge oss mer av annat värde tillbaka. Som tid.

Landsbygdens status har varierat med tiden, idag syns en klar positiv vinkel som talar för ökad fritid med meningsfull syssla, och hållbarhet och värde går hand i hand.

Att vara handfast, kunna kombinera arbete och fritid, använda sig av kroppen och skapa förutsättningar för ett trivsamt liv, det är vad livet på landsbygden handlar om. Eller som Sara Lidman sa: ”Att ta tag i problem är en nedärvd förmåga. Vi är präglade till att agera och ställa upp för varandra för att vi varit tvungna. Så vitt man bor i en by måste man bry sig”.

Landsbyggare. Ett vackert ord. 

Växa med Hästkraft

Det här är Catta, eller Catharina Jernse som hon också heter. I en stuga utanför det vackra Fulltofta naturcentrum håller hon just nu på att ställa i ordning Växa med Hästkraft, en dagligverksamhet som riktar sig till personer med olika funktionshinder och som står långt från arbetsmarknaden.

Solen skiner över gläntan med gamla bokar och ekar och i ett skyddat söderläge har ett par påskliljor trotsat marsvinden och slagit ut. Inomhus är det varmt och solen som skiner in genom de stora fönsterna får kökets bjärt röda stolar att lysa, på bordet står kaffet serverat. Det är ombonat, rent och tryggt, en miljö som står i bjärt kontrast till den osäkerhet som många känner under Coronavirusets framfart.

Inriktningen är djur och natur. Som namnet antyder är kärnan i verksamheten hästar, och Catta berättar hur samspelet med hästarna avleder negativa tankar och verkar ångestdämpande.

När människan får självvalda utmaningar, i egen takt, och efter förmåga mår hon bra i ett längre perspektiv. Det gäller alla, dock är det inte alla som har möjligheten att själv påverka sin framtid.

På terrassen hos Catta i Fulltofta verkar solen alltid skina, åtminstone varje gång vi kommer på besök. Idag håller Casper på att hjälpa Naturcentret med att justera fågelholkar som några barn har gjort, och som kommer att sättas upp inom kort. Casper kommer från naturbruksgymnasiet Karolinaskolan och praktiken hos Catta är något han verkligen stormtrivs med. Med en kopp kaffe i solen och fågelsång i öronen går arbetet som en dans.
Catta berättar att samarbetet med kommunerna börjar röra på sig, och eftersom behovet nu är större än någonsin för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är hon glad över att kunna bidra med såväl avlastning som en meningsfull sysselsättning